Vet man inte om att västfasaden på landshövdingehuset i Majorna i Göteborg är försedd med vakuumisoleringspaneler, VIP, så ser man det inte.

Tittar man närmare så hittar man knappt märkbara ledtrådar, som att avståndet mellan träpanel och takfot inte är lika brett som på sydsidan. Små svarta skyltar med markeringen ”ställningsmontage”, är andra. Dessa talar om att det är ok att bygga ställning just där, men inte mot fasaden i övrigt.

Klimatmålen ger ökat intresse
De allra första vakuumisoleringspanelerna kom på 1990-talet, men det är det senaste decenniet som intresset tagit fart. Mycket tack vare klimatmålen och det uttalade behovet av energieffektivisering. På KTH i Stockholm pågår, som Renoveringsinfo och Omvärldsbevakning skrivit om tidigare, ett fullskaleprojekt i klimatkammare. Där ligger fokus på miljonprogrammen med industriellt byggande, medan Göteborgsprojektet har valt en lokaltypisk byggnadstyp. 

– Vi ville ha tydlig Göteborgsanknytning. Landshövdingehusen byggdes snabbt och likadant – ett slags industriellt byggnad i sin repetitiva form. Under tidigt 1930-tal då det också var bostadskris, berättar Pär Johansson, som doktorerat vid avdelningen för byggnadsteknologi med sin forskning i Majorna på Chalmers i Göteborg.

– Landshövdingehusen är helt oisolerade i originalskick. En del av dem renoverades under 1970-talet, men den stora merparten är fortfarande i behov av åtgärder.

Måste måttbeställas
I samarbete med Familjebostäder som äger husen och med gillande av de boende, har Pär Johansson lett projektet sedan 2010.  Arbetet inleddes med en laserscanning och sedan måttbeställdes panelerna hos en tysk tillverkare. Där skars de till och packades på en container som levererades till Birger Jarlsgatan.

Det finns många utmaningar med VIP. Dels försöker man tillverka dem av material som inte är så miljöbelastande. Även om vakuumisoleringspanelerna inte är mer belastande än traditionell isolering, menar Pär Johansson. Dels försöker man hittar tillverkningssätt för att pressa priserna.

De är ömtåliga i hörn eftersom plastfolien kan gå sönder och vakuumeffekten försvinna. De måste måttbeställas och kan inte justeras på byggarbetsplatsen. Det betyder att små detaljer får fyllas med annat material, som i Majorna där partierna runt fönstren fylldes ut med mineralull.

Dubbelt så bra som mineralull
Men de energieffektiviserande fördelarna väger också tungt. Även om panelerna fylls med luft och vakuumeffekten försvinner så är de dubbelt så isolerande som vanlig mineralull. Detta betyder att livslängden är minst 25 år och förmodligen ett par decennier till. Än så länge har man fem års erfarenhet att luta sig tillbaka mot och än så länge har inget påverkat panelerna.

– Vi har regelbundet följt upp och mätt temperatur och fuktighet i den gamla trästommen som nu sitter bakom panelerna. Efter fem års tid kan vi konstatera att de är i precis samma skick som när vi monterade dem. Det kritiska momentet är ju just montaget, men när de väl är uppe kan egentligen inget ha sönder dem, säger Pär Johansson.

Fungerar tillfredsställande
Pär Johansson disputerade 2014 och kunde då konstatera att panelerna fungerar tillfredsställande och som förväntat. Han la också fram en metod för att kvalitetssäkra panelerna på byggarbetsplatsen.

– Jag använde mig av ett verktyg som både värmer och mäter temperatur. Det visar om vakuumisoleringspanelen leder värme eller ej. Det är ett enkelt sätt att på plats ta reda på om panelerna skadats under transporten. Det är viktigt att alla är hela när vi monterar dem.

Pressar priserna
Försök med vakuumisoleringspaneler och andra isoleringsmaterial pågår runt om i Sverige och i världen. I Kina har intresset för VIP ökat stort på kort tid, vilket kan påverka prisbilden positivt, tror Pär Johansson.

– Om priset kan pressas och tillverkningsmetoderna effektiviseras så är vakuumisoleringspaneler ett framtidsmaterial, särskilt i byggnader där man vill energieffektivisera utan att öka husets volym nämnvärt eller bevara fasadens utseende av antikvariska skäl.

Pär Johansson och byggnadsfysik vid Chalmers fortsätter att bevaka resultaten i huset i Majorna nu och framöver. De deltar även i det internationella IEA ECB Annex 65 som syftar till att dela och sprida erfarenheter från praktiken om superisoleringsmaterial.

Läs mer på Renoveringsinfo. Klicka här

Skriven av Anna-Klara Aspegren
Redaktör Renovering