Några frågor som uppkommer när man ska välja hållbara byggmaterial och byggprodukter är hur produkten påverkar klimatet och hur mycket klimatgaser som avges vid tillverkning, transport, under dess livslängd och efter bruksskedet när produkten är uttjänt. Produkten kan även ha påverkan på personer som vistas i byggnaden och det är viktigt att titta på om det finns några långsiktiga eller direkta hälsofaror. Till detta behöver man lyfta frågor som exempelvis social hållbarhet, produktens livstid, resursförbrukning och funktion.
 
Valet av byggmaterial är idag mycket mer komplext än förr när ett hus bestod av mestadels trä, sten, glas och eventuell betong. Jonny Hellman som är VD på Byggvarubedömningen berättade att ett byggprojekt idag kan innehålla runt 50 000 produkter vilket gör att vi behöver ställa helt andra krav idag än tidigare. Byggvarubedömningen är ett miljöbedömningssystem för byggprodukter som omfattar en databas, märkning, spårning och dokumentation. Jonny uppmanade till att vi måste ställa krav när vi väljer produkter samt att vi behöver titta på innehållet i produkterna, hur de är framställda, vilket ursprung de har och vilka miljöeffekter produkterna ger. Finns det alternativ eller behövs produkten för funktionens skull? Viktigt är det också att produkterna dokumenteras för framtiden. 
 
Utbildning för hantverkare om hållbart byggande
Ebba Örwall-Lovén, miljöchef på Woody Bygghandel berättade att 37 % av byggarna är verksamma inom de små firmorna med 0-10 anställda och för att sprida kunskap och öka medvetenheten om Hållbart byggande hos den här gruppen har Woody tillsammans med Klimatsmart byggande anordnat en utbildning som riktar sig till hantverkare. Anders Eljertsson, konsult från Klimatsmart byggande, berättade mer om detta initiativ. I utbildningen ingår delområdena; Byggandets Miljöbelastning, Fukt och värme i vanliga konstruktioner samt Hållbara material och lösningar, som exempel nämns material såsom skumglas, träfiber och lerfärger. 

Bedömning och verktyg för hållbara inredningsprodukter
Idag saknas det bra verktyg för bedömningar och dokumentation av inredningsprodukter såsom t ex kontorsmöbler, mattor och textilier. 100Gruppen är ett samarbete mellan ett flertal intressenter, t ex inredningsleverantörer, inredningsarkitekter, inköpare med flera. Även alla bedömningssystemen för byggprodukter är engagerade, Sunda Hus, BVB och Basta för att arbeta fram ett system som kan underlätta för att göra hållbara val även av inredningsprodukter.

Ivana Kildsgaard, ordförande för 100Gruppen och hållbarhetschef på Link Arkitektur, pratade mer om det projektet och om problematiken och lösningar för hur man kan återanvända inredning från t ex kontorslokaler. 
 
Hur ska man tänka när man använder substitutionsprincipen?
Anna Lennquist från Chemsec pratade om substitution av farliga kemikalier och hjälpmedel som underlättar arbetet. Chemsec har tagit fram SIN-listan, SIN står för Substitute It Now och innehåller ämnen som anses vara särskilt farliga och som bör bytas ut. Kriterierna bygger på samma kriterier som REACH-listan och alla ämnen på SIN-listan är bevisat farliga. Däremot är inte alla ämnen som inte är med på SIN-listan bevisat ofarliga.

Några tips från Anna när man behöver byta ut farliga ämnen och produkter var att härma andra, definiera användningen av produkten och se till funktion och behov. Fundera på om kemikalien behövs eller om det går att byta ut materialet eller produkten. Kanske det går att använda en annan konstruktion eller teknik som gör att materialet inte alls behövs.

En annan uppmaning var att ifrågasätta och ställa krav på leverantören om man kan byta till en annan kemikalie i produkten. Sussi Wetterlin berättade mer om substitution och hur miljöbedömningssystemet Basta kan vara ett verktyg för att få koll på sina produkter och dess innehåll. 

Lag som reglerar miljöfarliga byggprodukter
För snart ett år sedan lämnade Kemikalieinspektionen in ett förslag till regeringen om en lagstiftning mot hälsoskadliga ämnen i byggprodukter. Förslaget omfattar emissioner från golv-, tak- och väggprodukter och syftar till att skydda barn mot skadliga kemikalier i inomhusmiljön. I förslaget finns 46 prioriterade ämnen (CMR-ämnen, hormonstörande ämnen och allergiframkallande ämnen). Erik Gravenfors på KEMI berättade mer om detta och att förslaget för tillfället ligger hos regeringen och inväntar resurser.

Samband miljöcertifierade byggnader och upplevd innemiljö
Dålig inomhusmiljö påverkar vår hälsa och arbetsresultat. Joseph Allen, professor från Harvard University School of Public Health har i sin forskning sett ett samband mellan miljöcertifierade kontorsbyggnader och hur innemiljön påverkar personalens hälsa och prestationer. Här syns ett tydligt samband med att de miljöcertfierade byggnader har fått ett avsevärt bättre resultat för upplevd innemiljö, hälsa och effektivitet. Mer om hans forskning finns på betterplacesforpeople.org och på forhealth.org. 

Miljöbyggnad 3.0
Miljöbyggnad 3.0 är en ny version av det svenska miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad som för tillfället ligger ute på remiss. Här kommer byggvaror spela en större roll än tidigare och t ex kommer dokumenterade byggvaror att premieras för fler produktgrupper än tidigare. Förändringar i betygskriterier för utfasning av farliga ämnen kommer att göras och LCA för byggvaror i stomme och klimatskal premieras. 

Byggkatalogen
I Byggkatalogen finns kopplingar till alla tre miljöbedömningssystemen på svenska marknaden, Basta, Sunda Hus och Byggvarubedömningen. Här visas om företaget har produkter i något av systemen och det går även att filtrera ut företag med miljöbedömningar vid en sökning. 

Skriven av Anna Göth