Building Sustainability anordnades för fjärde gången av Sweden Green Building Council och Stockholms stad. Konferensen lyfter utmaningar och lösningar på hållbart byggande för hela samhällsbyggnadsprocessen, från planering och byggnation till förvaltning.

I sin senaste rapport som släpptes den 8 oktober, visar IPCC, FN:s klimatpanel på möjligheterna och vikten av att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C jämfört med 2,0 °C. Här har byggbranschen en stor möjlighet att bidra till att vi når målen då vi idag står för ungefär en femtedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Konferensen tog bland annat upp flera olika exempel på hur vi i byggprocessens olika delar kan minska utsläppen från produktion av material, byggskedet, transport, förvaltning med mera. Här lyftes allt från politik och styrmedel upp till konkreta verktyg, pågående projekt och andra exempel på hur man arbetar med hållbarhetsfrågorna i praktiken.

En av talarna under de två dagarna konstaterade att ”Det vi bygger idag är inte ett samhälle för framtiden”. Men frågan är hur vi gör för att bygga ett hållbart samhälle för framtiden och hur vi gör för att förändra vårt och andras beteenden när det kommer till hållbarhetsfrågor. Per Espen Stoknes, psykolog och ekonom från Norge hjälpte oss att förstå varför klimatfrågan är så svår att kommunicera och hur man ska göra för att nå fram och skapa möjligheter trots hjärnans naturliga barriärer. Ett av fem konkreta sätt var att sprida positiva berättelser vilket konferensen hjälpte till med genom att presentera ett flertal goda exempel på hur man med små, eller stora, steg framåt kan förändra och förbättra hållbarhetsfrågorna inom branschen. Per har tidigare hållit ett Ted Talk inom samma ämne.

Färdplaner för ett fossilfritt samhälle
Svante Axelsson, nationell samordnare på Fossilfritt Sverige gav oss ett, av flera, konkreta exempel på hur man arbetar framåt för att nå riksdagens mål om ett klimatneutralt samhälle till 2045. Fossilfritt Sverige uppmanar olika branscher att ta fram färdplaner för hur de ska bli fossilfria. Idag finns det nio färdiga färdplaner där bland annat bygg- och anläggningssektorn, cementbranschen, betongbranschen och stålindustrin har tagit fram färdplaner för hur dessa branscher ska arbeta för att bli fossilfria med stärkt konkurrenskraft som följd. På Fossilfritt Sverige:s webbplats kan man läsa mer om dom olika färdplanerna och vad som mer är på gång.

Förslag på Klimatdeklarationer
Idag finns det ingen lagstiftning som reglerar eller ställer krav på redovisning av utsläpp av växthusgaser från byggnader varken under byggskedet eller under användningsskedet. Boverket har fått som uppdrag att föreslå metoder och regler för att redovisa byggnaders klimatpåverkan med beaktande av ett livscykelperspektiv. Kristina Einarsson från Boverket berättade att syftet med förslaget är att minska klimatpåverkan från byggnader som uppförs, öka medvetenheten och kunskapen om en byggnads klimatpåverkan, styra mot ökat lärande om livscykelanalyser samt ge insikter om hur olika aktörer i byggbranschen kan påverka och minska klimatutsläppen. Klimatdeklarationen föreslås att omfatta bärande konstruktionsdelar, klimatskärmar och innerväggar under byggskedet (A1-A5). Regeringen har skickat rapporten på remiss som ska vara klar 15 december och skulle förslaget godkännas kan en lag vara på plats tidigast i januari 2021. Rapporten finns att läsa på Boverkets webbplats.

Byggsektorns miljöberäkningsverktyg
För ungefär ett halvår sedan, våren 2018, lanserad IVL beräkningssystemet BM 1.0 som är ett verktyg för att kunna beräkna en byggnads klimatutsläpp baserat på generiska värden. LCA-verktyget omfattar en databas med medelvärden för de vanligaste svenska byggprodukterna men med möjlighet att även lägga till företagsspecifika data och EPD-er om det finns tillgängligt. Verktyget beräknar olika konstruktioners miljöbelastning enligt LCA-metodik och ska kunna användas, utan hjälp från LCA-expertis, från kravställning till levererad byggnad.

Nu har verktyget börjat användas i flera pilotprojekt där Stockholms stad, Stockholmshem och Familjebostäder berättade om sina erfarenheter och lärdomar. Familjehem har använt verktyget för tre helt olika projekt i tre olika stadier av byggprocessen och kunde konstatera att det finns en viss svårighet att samla in uppgifter och att det är viktigt att veta vad man jämför. Här kommer det ställas krav på byggmaterialleverantörerna att vara beredda på att ta fram efterfrågade siffror för sina produkter och material.

Minskat materialspill
En stor del av en byggnads utsläpp av växthusgaser kommer från byggskedet där materialvalet får en stor inverkan på en byggnads totala klimatutsläpp. Genom att minska mängden material och materialspill kan också utsläppen som härleds till materialtillverkningen sänkas. Anna Denell från Vasakronan berättade om ett exempel på hur dom jobbar för att minska klimatutsläppen. För ett byggprojekt kunde företaget räkna ut att det går åt ca 1 018 kg byggmaterial för att bygga en yta av 1 m². En stor del av detta byggmaterial består av gipsskivor och genom att börja använda måttanpassade gipsskivor har man sluppit onödigt materialspill vilket i sin tur ger mindre utsläpp av växthusgaser från både tillverkning och transporter. En positiv bieffekt var också att byggarbetarna fick en renare och trevligare arbetsmiljö utan gipsdamm.

NollCO₂-certifiering
Sweden Green Building Council har en ny miljöcertifiering på gång vid namn NollCO₂ som presenterades tillsammans med några pilotprojekt under ett lunchseminarium. NollCO₂ ska fungera som en påbyggnadscertifiering för klimatneutrala byggnader med syfte att minimera utsläppen av växthusgaser från den byggda miljön, genom att premiera både energi- och resurseffektivitet och förnybar energiproduktion. Målet är ett nettonollutsläpp under en byggnads hela livscykel.

Cirkulära flöden
Att tänka cirkulärt är ett annat, och viktigt, sätt att minska materialtillverkningens klimatpåverkan. En stor del av Sveriges avfall, ungefär en tredjedel, kommer från byggindustrin men genom att arbeta mer mot cirkulära flöden kan både restavfall och klimatutsläpp från nytillverkningen minska avsevärt. Istället för att låta en byggnad bestå av en samling restprodukter kan den ses mer som en materialbank och resurs. Camilla Sjögren, från Ronneby Kommun blev framröstad som publikens talare och berättade mer om ett projekt vid namn BAMB. BAMB står för Buildings as Material Banks, projektet drog igång 1 september 2015 och ska vara klart 2019. 15 företag i sju länder ingår i projektet varav Sunda Hus och Ronneby kommun representerar Sverige. 

I projektet föreslås, bland annat, att byggprodukter ska ha en form av digitala pass (Material Passports) som ska innehålla all den information som behövs under produktens hela livscykel. På så sätt ska byggnader kunna användas som materialbanker inom ett område eller i en stad. Materialpassen innehåller den information som behövs för att återanvända produkterna till ett nytt byggprojekt när en byggnad ska rivas istället för att nya produkter ska tillverkas och transporteras dit. Man har nu även ett flertal pilotprojekt på gång som går att följa via en blogg.

På Bamb2020:s webbplats kan du bland mycket annat läsa mer om projektet och hur Materialpassen skulle kunna fungera.

Utställning
Parallellt med konferensen visades lösningar och produkter som bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Här deltog, bland många andra, ICHB, Informationscentrum för hållbart byggande som berättade mer om sitt uppdrag och vad dom kan bidra med. ICHB är ett uppdrag från Boverket på regeringens initiativ som syftar till att främja en ökad energieffektivisering vid renovering och energieffektivt byggande med användning av hållbara material och låg klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. På ICHB:s webbplats hittar du information som ska underlätta vid hållbara beslut vid byggnation och renovering.

Building Sustainability skulle kunna sammanfattas med en av talarnas citat från Barack Obama: 
"We are the first generation to feel the effect of climate change and the last generation who can do something about it". Under hela konferensen kunde man se en stor vilja inom alla led till att vi som bransch faktiskt kan, och är beredda att vara en av flera bidragande faktorer till att vi kan nå klimatmålen.

Skriven av Anna Göth