Fönster är en öppning i en byggnad som är täckt av glas och har som syfte att släppa in dagsljus och skapa möjlighet att se ut. Fönster har även vissa tekniska krav och ska t ex vara vattentäta, lufttäta samt värme- och ljudisolerande.
Material
Karmen är den delen av fönstret som sitter fast monterad mot väggen.
Bågen är den öppningsbara delen i ett fönster. Den är monterad i karmen och kan vara enkel eller kopplad, en kopplad båge består av två eller flera enkelbågar som sitter ihop.
De öppningsbara delarna i ett fönster kallas också för fönsterlufter som i sin tur kan vara uppdelade med spröjs som är tunna lister. Ett fönster kan bestå av en eller flera fönsterlufter.
Karm och båge är ofta tillverkade av trä och i många fall med en yttre beklädnad av aluminium. Även fönster helt av aluminium, stål eller PVC finns men är inte lika vanligt. Fönster tillverkade av kompositmaterial förekommer också på marknaden.
Isolerruta/förseglad ruta består av två eller fler glas som är hermetiskt sammanfogade med hjälp av distanslister och är helt täta. Mellanrummet mellan rutorna innehåller oftast luft men kan även innehålla olika gaser, t ex argon och krypton.
Energiglas används för att minska värmeförluster genom glaset. Kallas även för lågemissionsglas. Har en tunn genomskinlig metallbeläggning som släpper in kortvågig solvärme men hindrar långvågig rumsvärme från att stråla ut.
Härdat glas. Glas som är kemiskt eller termiskt behandlat för att göra det starkare. Om härdat glas går sönder spricker det upp i ett stort antal granuler utan vassa kanter. Används till sidorutor i bilar, dryckesglas, busskurar etc.
Laminerat glas. Består av glasskivor som limmats samman med en plastfolie. Detta gör glaset svårforcerat. Används till vindrutor på bilar och av banker/växlingskontor e d.
Övrigt glas. Exempel på annat glas är solskyddsglas, självrengörande glas, skottsäkert glas, färgat glas, kulturglas, m fl.
Bågen är den öppningsbara delen i ett fönster. Den är monterad i karmen och kan vara enkel eller kopplad, en kopplad båge består av två eller flera enkelbågar som sitter ihop.
De öppningsbara delarna i ett fönster kallas också för fönsterlufter som i sin tur kan vara uppdelade med spröjs som är tunna lister. Ett fönster kan bestå av en eller flera fönsterlufter.
Karm och båge är ofta tillverkade av trä och i många fall med en yttre beklädnad av aluminium. Även fönster helt av aluminium, stål eller PVC finns men är inte lika vanligt. Fönster tillverkade av kompositmaterial förekommer också på marknaden.
Isolerruta/förseglad ruta består av två eller fler glas som är hermetiskt sammanfogade med hjälp av distanslister och är helt täta. Mellanrummet mellan rutorna innehåller oftast luft men kan även innehålla olika gaser, t ex argon och krypton.
Energiglas används för att minska värmeförluster genom glaset. Kallas även för lågemissionsglas. Har en tunn genomskinlig metallbeläggning som släpper in kortvågig solvärme men hindrar långvågig rumsvärme från att stråla ut.
Härdat glas. Glas som är kemiskt eller termiskt behandlat för att göra det starkare. Om härdat glas går sönder spricker det upp i ett stort antal granuler utan vassa kanter. Används till sidorutor i bilar, dryckesglas, busskurar etc.
Laminerat glas. Består av glasskivor som limmats samman med en plastfolie. Detta gör glaset svårforcerat. Används till vindrutor på bilar och av banker/växlingskontor e d.
Övrigt glas. Exempel på annat glas är solskyddsglas, självrengörande glas, skottsäkert glas, färgat glas, kulturglas, m fl.
Exempel
Fönster benämns ofta efter hur bågarna öppnas.
Slagfönster sitter fast i bågarna med gångjärn som är monterade i karmen. Kan vara inåtgående eller utåtgående och har normalt gångjärnen monterade på sidorna men kan även vara över- eller underkantshängda.
Vridfönster eller pivåfönster som det också kallas, har gångleder monterade i karmen som fönsterbågen sitter fast i. De kan antingen vridas horisontalt eller vertikalt.
Glidhängda fönster har bågarna hängda i glidhängselbeslag som är monterade i fönsterkarmen. Bågen kan sedan snurras runt horisontalt helt utanför husväggen.
Skjutfönster och vikfönster används ofta för balkonginglasningar och uterum.
Fasta fönster är inte öppningsbara och saknar fönsterbåge. Glaskassetten är monterad direkt i karmen.
Fönster kan även benämnas efter antal glas, t ex 2-glas fönster, 3-glas fönster eller 2+1 glas kopplade fönster. Även 4-glas fönster finns på marknaden, med mycket lågt U-värde, avsedda för t ex passivhus.
Leverantörer av fönster finns i Byggkatalogen, kategori Fönster, fönsterdörrar.
Slagfönster sitter fast i bågarna med gångjärn som är monterade i karmen. Kan vara inåtgående eller utåtgående och har normalt gångjärnen monterade på sidorna men kan även vara över- eller underkantshängda.
Vridfönster eller pivåfönster som det också kallas, har gångleder monterade i karmen som fönsterbågen sitter fast i. De kan antingen vridas horisontalt eller vertikalt.
Glidhängda fönster har bågarna hängda i glidhängselbeslag som är monterade i fönsterkarmen. Bågen kan sedan snurras runt horisontalt helt utanför husväggen.
Skjutfönster och vikfönster används ofta för balkonginglasningar och uterum.
Fasta fönster är inte öppningsbara och saknar fönsterbåge. Glaskassetten är monterad direkt i karmen.
Fönster kan även benämnas efter antal glas, t ex 2-glas fönster, 3-glas fönster eller 2+1 glas kopplade fönster. Även 4-glas fönster finns på marknaden, med mycket lågt U-värde, avsedda för t ex passivhus.
Leverantörer av fönster finns i Byggkatalogen, kategori Fönster, fönsterdörrar.
Råd och regler
Det finns flera delar i Boverkets byggregler som berör Fönster, t ex följande kapitel:
Dagsljus, solljus, utblick 6:322, 6:323, 6:33
Bullerskydd 7
Säkerhet vid användning 8, 8:35 Glas i byggnader
Energihushållning 9
Märkning. Fönster ska vara märkta med uppgift om tillverkare, tillverkningsår samt fönsterklass enligt SS-EN 14351-1:2006+A1:2010. Märkning ska vara synlig efter montering.
Bygglov krävs oftast inte vid byte av befintliga fönster men fasadförändringar som väsentligt förändrar en byggnads karraktär i planlagt område kräver bygglov.
Dagsljus, solljus, utblick 6:322, 6:323, 6:33
Bullerskydd 7
Säkerhet vid användning 8, 8:35 Glas i byggnader
Energihushållning 9
Märkning. Fönster ska vara märkta med uppgift om tillverkare, tillverkningsår samt fönsterklass enligt SS-EN 14351-1:2006+A1:2010. Märkning ska vara synlig efter montering.
Bygglov krävs oftast inte vid byte av befintliga fönster men fasadförändringar som väsentligt förändrar en byggnads karraktär i planlagt område kräver bygglov.
Miljö
U-värde (värmegenomgångskoefficient) är ett mått på fönstrets värmeförlust. Ett lägre U-värde innebär ett bättre isolerat fönster. U-värdet mäts i W/m² K. U-värdet anger värmegenomgången för en konstruktion till skillnad från l-värde som är ett mått på ett materials värmeledningsförmåga.
Energimärkning av fönster. Ett frivilligt märkningssystem som har funnits sedan 2006, förvaltad av EQ Fönster. Energimärkningen baseras på U-värde men även även andra faktorer kan påverka, t ex lufttäthet.
Energimärkning av fönster. Ett frivilligt märkningssystem som har funnits sedan 2006, förvaltad av EQ Fönster. Energimärkningen baseras på U-värde men även även andra faktorer kan påverka, t ex lufttäthet.
BSAB-kod/AMA-texter
Termer
Fönster: (inom byggteknik) glasat ramverk till öppning i vägg eller tak vars väsentliga funktion är att släppa in dagsljus.
U-värde (rekommenderad term)/värmegenomgångskoefficient (accepterad): Anger den värmemängd som per tidsenhet passerar 1 m² av konstruktion, vid en temperaturskillnad på 1 K. Anges i W/m²K (watt per m² och temperaturskillnad grad K).
(Källa Rikstermbanken)
U-värde (rekommenderad term)/värmegenomgångskoefficient (accepterad): Anger den värmemängd som per tidsenhet passerar 1 m² av konstruktion, vid en temperaturskillnad på 1 K. Anges i W/m²K (watt per m² och temperaturskillnad grad K).
(Källa Rikstermbanken)
