Avfallshantering omfattar t ex sortering, insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall från både bostäder och industrier. Avfallet kan återvinnas, förbrännas eller deponeras beroende på typ. Bygg- och rivningsavfall står för en stor andel av Sveriges avfall.
Användningsområde
Enbostadshus. I småbostadsområden sker sophantering oftast med sopbil. Soporna läggs i soppåsar och kastas i ett kärl av varierande storlekar. Matavfall kan sorteras separat i påsar för förbränning eller kompostering och kastas i separat kärl. I vissa kommuner förekommer även kärl med fler fraktioner för återvinning, t ex papper, metall och glas.
Flerbostadshus. Sophantering i flerbostadsområden kan variera mycket. Byggnaderna kan ha sopschakt inbyggda där soporna slängs genom sopluckor och samlas upp i kärl i ett separat soprum där dom sedan hämtas av sopbil. Sopschakt anpassade för källsortering finns också. Ofta byggs ett separat soprum på gården där olika kärl för sortering finns. Nedgrävda behållare kan användas för att minska påverkan på omgivningen. Sopsugsystem minskar dessutom trafik från sopbilar i området.
Offentliga miljöer. På flera platser har traditionella papperskorgar på allmänna platser ersatts av nedgrävda behållare eller sopkorgar kopplade till sopsugsystem.
Byggplatser. Bygg- och rivningsavfall står för en stor del av Sveriges avfall och innehåller dessutom en del farligt avfall. Enligt uppsatta mål ska det förberedas så att minst 70 % av det icke-farliga bygg- och rivningsavfallet kan återvinnas senast 2020. Byggherren ansvarar för avfallshanteringen vid bygg- och rivningsarbeten. Tillstånd från kommunen krävs oftast för rivning.
Flerbostadshus. Sophantering i flerbostadsområden kan variera mycket. Byggnaderna kan ha sopschakt inbyggda där soporna slängs genom sopluckor och samlas upp i kärl i ett separat soprum där dom sedan hämtas av sopbil. Sopschakt anpassade för källsortering finns också. Ofta byggs ett separat soprum på gården där olika kärl för sortering finns. Nedgrävda behållare kan användas för att minska påverkan på omgivningen. Sopsugsystem minskar dessutom trafik från sopbilar i området.
Offentliga miljöer. På flera platser har traditionella papperskorgar på allmänna platser ersatts av nedgrävda behållare eller sopkorgar kopplade till sopsugsystem.
Byggplatser. Bygg- och rivningsavfall står för en stor del av Sveriges avfall och innehåller dessutom en del farligt avfall. Enligt uppsatta mål ska det förberedas så att minst 70 % av det icke-farliga bygg- och rivningsavfallet kan återvinnas senast 2020. Byggherren ansvarar för avfallshanteringen vid bygg- och rivningsarbeten. Tillstånd från kommunen krävs oftast för rivning.
Exempel
Avfallsbehållare finns i många olika storlekar och utföranden, allt från små behållare för källsortering i köksskåp, kärl för sophantering vid småbostadshus, större kärl för soprum i flerbostadshus, större containrar m m. För flerbostadshus finns kärl som kan grävas ner vilket ger en mer tilltalande miljö samt minskar risken för dålig lukt och skadedjur.
Avfallskvarnar river matavfallet som sedan kan spolas bort i avloppssystemet. Det är dock inte tillåtet i alla kommuner i Sverige att installera avfallskvarnar och i vissa kommuner krävs ansökan om tillstånd.
Sopskåp och miljöhus anpassas ofta med konstruktion efter bostadshusen.
Papperskorgar för offentliga miljöer finns i många olika utföranden och material. Självtömmande papperskorgar bygger på ett sopsugsystem som är automatiskt och tömningen sker när papperskorgarna är fulla. Ett pilotprojekt finns på Mariatorget i Stockholm.
Sopsugslösningar är automatiserade lösningar för att samla in avfall. Systemet bygger på vakuum och avfallet transporteras i slutna rör under marken till antingen sopbil eller insamlingsställen. Kan installeras i både nya och befintliga bostadsområden. Även system för källsorterade avfall finns.
Återvinningsstationer är obemannade platser på kommunens mark där glas, tidningar, pappers- och plastförpackningar samt metallförpackningar samlas in.
Återvinningscentraler är bemannade stationer för grovavfall och farligt avfall.
Leverantörer av avfallshanteringsprodukter finns i Byggkatalogen, kategori Avfallshantering.
Avfallskvarnar river matavfallet som sedan kan spolas bort i avloppssystemet. Det är dock inte tillåtet i alla kommuner i Sverige att installera avfallskvarnar och i vissa kommuner krävs ansökan om tillstånd.
Sopskåp och miljöhus anpassas ofta med konstruktion efter bostadshusen.
Papperskorgar för offentliga miljöer finns i många olika utföranden och material. Självtömmande papperskorgar bygger på ett sopsugsystem som är automatiskt och tömningen sker när papperskorgarna är fulla. Ett pilotprojekt finns på Mariatorget i Stockholm.
Sopsugslösningar är automatiserade lösningar för att samla in avfall. Systemet bygger på vakuum och avfallet transporteras i slutna rör under marken till antingen sopbil eller insamlingsställen. Kan installeras i både nya och befintliga bostadsområden. Även system för källsorterade avfall finns.
Återvinningsstationer är obemannade platser på kommunens mark där glas, tidningar, pappers- och plastförpackningar samt metallförpackningar samlas in.
Återvinningscentraler är bemannade stationer för grovavfall och farligt avfall.
Leverantörer av avfallshanteringsprodukter finns i Byggkatalogen, kategori Avfallshantering.
Material
Sopkärl tillverkas ofta av plast men även kärl av metall kan erhållas. Sopschakt finns av stål och betong. Miljöhus kan tillverkas av betong, trästomme m m och anpassas ofta efter bostadshusen.
Miljö
Producentansvaret är ett styrmedel för att uppnå miljömålen och motivera tillverkarna att ta fram produkter som är mer resurssnåla, lättare att återvinna och inte innehåller miljöfarliga ämnen. Producentansvaret innebär att tillverkare inom lagstiftade produktområden är skyldiga att samla in och ta hand om uttjänta produkter. I Sverige är idag åtta produktgrupper lagstiftade: batterier, bilar, däck, elektriska och elektroniska produkter (inklusive glödlampor och viss belysningsarmatur), förpackningar, returpapper, läkemedel samt radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor.
Avfall inom byggsektorn kan tas omhand och bli en resurs genom återvinning. Naturvårdsverket bedömer att idag tas motsvarande 50 viktprocent om hand. Bygg- och rivningsavfall består till mycket stor del av mineralavfall som betong, tegel och asfalt. Sådant avfall återvinns i dag som ballast till vägar, parkeringsplatser, bullervallar och andra anläggningar.
Resurshanteringen inom byggbranschen har förbättrats men återanvändning och återvinning bör öka ytterligare.
I Sveriges avfallsplan 2012-2017 står att ”senast år 2020 ska förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall vara minst 70 viktprocent”.
Även vid tillverkningen av byggmaterial kan åtgärder göras för att göra det enklare vid sortering och återvinning samt för att minska mängden farligt avfall. Bättre dokumentation om ingående ämnen och material i byggnaden underlättar också. I Kemikaliepropositionen 2013 föreslås en loggbok för farliga ämnen i byggnader, loggboken ska följa med under hela byggnadens livstid.
Avfall inom byggsektorn kan tas omhand och bli en resurs genom återvinning. Naturvårdsverket bedömer att idag tas motsvarande 50 viktprocent om hand. Bygg- och rivningsavfall består till mycket stor del av mineralavfall som betong, tegel och asfalt. Sådant avfall återvinns i dag som ballast till vägar, parkeringsplatser, bullervallar och andra anläggningar.
Resurshanteringen inom byggbranschen har förbättrats men återanvändning och återvinning bör öka ytterligare.
I Sveriges avfallsplan 2012-2017 står att ”senast år 2020 ska förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall vara minst 70 viktprocent”.
Även vid tillverkningen av byggmaterial kan åtgärder göras för att göra det enklare vid sortering och återvinning samt för att minska mängden farligt avfall. Bättre dokumentation om ingående ämnen och material i byggnaden underlättar också. I Kemikaliepropositionen 2013 föreslås en loggbok för farliga ämnen i byggnader, loggboken ska följa med under hela byggnadens livstid.
Råd och regler
I BBR 3:422 Avfallsutrymmen och avfallsanordningar finns regler för avfallsutrymmen och avfallsanordningar. I eller i anslutning till en byggnad ska det finnas utrymmen eller anordningar för hantering av avfall som kan nyttjas av alla brukare av byggnaden. För småhus får lösa avfallsbehållare användas. Utrymmena ska utformas och dimensioneras så att de, utöver vad som anges i avsnitt 3:42, möjliggör återvinning av avfallet. I avsnitt 3:422 finns även regler om att grovavfallet ska kunna tas om hand separat. I avsnitt 3:423 finns regler om att plats för källsortering av avfall ska finnas i bostadslägenheten.
I avsnitt 3:1 BBR finns generella tillämpningsföreskrifter för tillgänglighet, det gäller bland annat tillgängliga gångvägar, tillgänglighet i byggnader och bostadskomplement.
Länk till BBR 21
Boverkets allmänna råd om rivningsavfall BFS 2013:15 - RIV 1 finns här Länk
Kretsloppsrådets Resurs- och avfallsriktlinjer vid byggande och rivning syftar till att förbättra resurshanteringen inom bygg- och rivningsbranschen.
Sveriges avfallsplan 2012-2017 utfärdad av Naturvårdsverket har som syfte att styra avfallshanteringen så att den blir mer resurseffektiv. Den innehåller mål och en beskrivning av åtgärder för ett antal prioriterade områden där bla avfall inom bygg- och anläggningssektorn och hushållens avfall är två områden. Länk
I avsnitt 3:1 BBR finns generella tillämpningsföreskrifter för tillgänglighet, det gäller bland annat tillgängliga gångvägar, tillgänglighet i byggnader och bostadskomplement.
Länk till BBR 21
Boverkets allmänna råd om rivningsavfall BFS 2013:15 - RIV 1 finns här Länk
Kretsloppsrådets Resurs- och avfallsriktlinjer vid byggande och rivning syftar till att förbättra resurshanteringen inom bygg- och rivningsbranschen.
Sveriges avfallsplan 2012-2017 utfärdad av Naturvårdsverket har som syfte att styra avfallshanteringen så att den blir mer resurseffektiv. Den innehåller mål och en beskrivning av åtgärder för ett antal prioriterade områden där bla avfall inom bygg- och anläggningssektorn och hushållens avfall är två områden. Länk
Termer
Avfall: varje föremål, ämne eller substans som innehavaren gör eller avser att göra sig av med eller är skyldig att göra sig av med.
Avfallshantering: sortering, insamling, transport, återvinning och bortskaffande eller annan behandling av avfall.
Byggavfall: tillverkningsavfall från husbyggnads- och anläggningsverksamhet.
Deponering: bortskaffande som innebär att avfall läggs på en upplagsplats för avfall (deponi).
Rivningsavfall: konsumtionsavfall som uppkommer vid rivning av byggnader, byggnadsdelar och anläggningar.
Återvinning: med återvinning avses bl.a. materialåtervinning, energiutvinning, kompostering och annan biologisk omvandling.
Återanvändning: åtgärd som innebär att en produkt eller komponent som inte är avfall används igen för att fylla samma funktion som den ursprungligen var avsedd för.
(Källa Rikstermbanken)
Avfallshantering: sortering, insamling, transport, återvinning och bortskaffande eller annan behandling av avfall.
Byggavfall: tillverkningsavfall från husbyggnads- och anläggningsverksamhet.
Deponering: bortskaffande som innebär att avfall läggs på en upplagsplats för avfall (deponi).
Rivningsavfall: konsumtionsavfall som uppkommer vid rivning av byggnader, byggnadsdelar och anläggningar.
Återvinning: med återvinning avses bl.a. materialåtervinning, energiutvinning, kompostering och annan biologisk omvandling.
Återanvändning: åtgärd som innebär att en produkt eller komponent som inte är avfall används igen för att fylla samma funktion som den ursprungligen var avsedd för.
(Källa Rikstermbanken)
